thebitterend

Du får mig allt för lätt ur balans.
Du tror att din status skall förändra världen.
Alla lever i glashus så jag förstår vad du menar med plötsliga vändningar.

I honom finns något som bara vill ha mer.
Det finns saker han aldrig kommer säga till dig.
Alla brister du tynger på har han en förmåga att se.
Han suger orden ur mig.

När askan ströts ut står han ensam kvar och hoppas på en morgondag
Det var inte han som satte upp hinder.
Vill man inte förändras ses man som svag.
Det är din egen rädsla du binder.

Allt jag flydde från när jag var barn var mina demoner och en gosedjur som heter Max.
Jag säger heter då han fortfarande existerar.
Min farbror brukade kalla mig för Snoddas,
jag förstod aldrig riktigt varför men inbillar mig att det var för att jag ofta stal någons leende och gav det till min mor.


Det här är allt jag kan säga:
Jag hoppas att det ordnar sig den här gången, mestadels för din skull men även för den lilla mannen djupt inom mig som aldrig slutatade hoppas.  
Jag önskar även honom lycka till för i dimman spelar inget längre någon roll.



Dagens låt : Kite - I give you the morning