Stundtals placebo

Då vi alla har någon slags av vilja har vi alla förmågan att ta oss framåt

Då sitter man här igen. I sin lägenhet på Sturegatan (alias: Stureplan) och förbereder sig för ännu en dag i studiernas namn.
Känns både tungt och roligt för stunden där jag inte riktigt vet om jag ska släppa mig handfallen och känna när jag tillslut slår i marken.
Det är så enkelt att bara en unge klarar av det.
Aldrig mera ung eller aldrig mer fri.

Du är underbar.



Jag ber inte om ursäkt. varför skulle jag?jag har alltid rätt!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0